Här beskriver vi olika bygghandlingar och visar exempel på hur de kan se ut.
Ritningarna ska visa att du uppfyller alla krav enligt boverkets byggregler.
Förutom ansökningsblanketten eller anmälningsblanketten ska du skicka med relevanta handlingar. Vilka handlingar som är aktuella för just din åtgärd kan variera beroende på bland annat projektets omfattning. Se vilka handlingar som gäller för din åtgärd med hjälp av våra checklistor för respektive ärende.
För att underlätta handläggningen bör det kontrolleras med en linjal att ritningarna är ritade och utskrivna i rätt skala innan de skickas in.
Ritningarna ska vara fackmannamässigt utförda, tydliga och lättlästa på vitt papper. Pappret får inte vara rutat eller linjerat. De inlämnas i ett exemplar.
Om ritningarna är större än A3-format ska ett exemplar av alla ritningar även skickas in i A3-format. Handlingar i större format än A3 ska vara nedvikta till A4-format.
Blanketten ska innehålla uppgifter om dina (byggherrens) person- eller organisationsnummer, namn och adress, fastighetens beteckning, vad anmälan avser och när arbetena ska påbörjas. Beskriv projektet tydligt. Vid annan fakturamottagare än sökande behöver du skicka med en fullmakt.
Blanketten ska innehålla uppgifter om dina (byggherrens) person- eller organisationsnummer, namn och adress, fastighetens beteckning, vad ansökan avser och när arbetena ska påbörjas. Beskriv projektet tydligt. Om det behövs en kontrollansvarig, ska du föreslå en sådan. Vid annan fakturamottagare än sökande behöver du bifoga en fullmakt.
Arbetsplatsdispositionsplanen är en situationsplan över arbetsområdet med områdesgräns och entreprenörens etableringsplatser som bodar, materialupplag och kranplacering. Arbetsplatsdispositionsplanen redovisar hur entreprenören har planerat att nyttja arbetsområdet under produktionen.
En brandskyddsbeskrivning ska beskriva hur byggnadens brandskydd är tänkt att utföras och utformas och hur det är tänkt att skydda byggnaden mot uppkomst och spridning av brand. Exempel på innehåll i brandskyddsbeskrivningen kan vara brandtekniska klasser, avstånd till övriga byggnader, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, ventilationens funktion vid brand, konstruktionens bärförmåga och brandtekniska installationer.
Då kravet på brandskyddsdokumentation i byggreglerna gäller för den färdiga byggnaden behövs det, i de allra flesta fallen, i ett tidigt skede en beskrivning av hur brandskyddet ska utformas för att reglerna ska kunna uppfyllas.
Läs mer om brandskyddsbeskrivning på Boverkets webbplats
Av brandskyddsdokumentation ska det framgå hur du verifierat att brandskyddskraven uppfyllts, hur byggnadens brandskydd är utformat och vilka förutsättningar brandskyddet är utformat efter.
Exempel på vad som kan ingå i brandskyddets utformning är brandcellsgränser, utrymningsvägar och utrymningsdörrar samt brandtekniska installationer som brandlarm och sprinklersystem.
Om brandskyddsdokumentation på Boverkets webbplats
I samband med förhandsbesked eller bygglovsprövning kan en bullerutredning behöva göras. Bullerutredningen är en beräkning av buller från närliggande väg och/eller andra miljöer som kan vara bullrig.
I samband med den tekniska prövningen ska det framgå att byggnadsverket är projekterat och ska utföras så att buller inte medför en oacceptabel hälsorisk för användare eller för personer i närheten av byggnadsverket. Det ska vara möjligt att sova, vila och arbeta under tillfredsställande förhållanden. Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsverk ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd mot buller.
Läs mer om bullerskydd på Boverkets webbplats
Visa i dokumentation hur dagvattenhantering ska hanteras, till exempel takavvattning, stuprör, utkastare, hårdgjorda ytor, diken, stenkistor och anslutning till kommunalt nät. Inom ett verksamhetsområde för dagvatten ansvarar den enskilde fastighetsägaren för sin fastighet och för avvattningen av det dagvatten som uppkommer inom fastigheten. Det innebär att den enskilde fastighetsägaren ansvarar för att det dagvatten som inte kan infiltrera i marken på den egna fastigheten avvattnas till en förbindelsepunkt. Förbindelsepunkten kan till exempel vara en dagvattenbrunn eller ett öppet dike.
I Sverige finns ett system för egenkontroll av bärande konstruktioner för att hindra allvarliga fel. Det finns tre olika typer av kontroller. Ju större risk för allvarlig personskada en kollaps kan förväntas medföra, desto mer omfattande ska kontrollen vara. För konstruktionsdelar i säkerhetsklass 2 eller 3 ska alltid dimensioneringskontroll göras.
Vid kontrollen ska någon annan än den som har utfört dimensioneringen kontrollera att till exempel rätt laster, beräkningsmodeller och antaganden har använts och att resultaten överförts till bygghandlingarna på rätt sätt.
Det är lämpligt att göra dimensioneringskontrollen innan bygghandlingarna lämnar konstruktören för produktion och man börjar bygga.
En energibalansberäkning och Um-värdesberäkning ska redovisa den beräknade årliga energiförbrukningen i kWh per år och kvadratmeter. Syftet med en energibalansberäkning är att visa att energihushållningskraven uppfylls enligt Boverkets byggregler (BBR) och att de kan antas uppfyllas i den färdigställda byggnaden. Kravnivån beror på var i landet byggnaden uppförs, vilken typ av uppvärmningskälla som ska användas och vad det är för typ av byggnad. I energibalansberäkningen ska det tydligt framgå hur energiförbrukningen för huset kommer att se ut. Komplett beräkning av byggnationens energivärden och primärenergital för byggnaden ska visas.
Kraven på energihushållning i Boverkets byggregler styrs av kraven i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. I Boverkets byggregler anges minimikraven en byggnad måste uppfylla avseende energianvändning och värmeisolering.
Läs mer om energihushållning på Boverkets webbplats
Fasadritningen ska vara i skala 1:100. En fasadritning visar en byggnads yttersida med fasadmaterial, takmaterial och utvändiga byggnadsdelar. Om ansökan eller anmälan gäller tillbyggnad ska tillbyggnaden och hela den befintliga byggnaden vara inritad. Tänk på att tydligt visa marklinjer både med befintliga och nya tänkta markförhållanden.
Ritat in marklinjer i både befintliga och blivande marknivåer minst fem meter ut från byggnaden eller till fastighetsgränsen.
En fuktskyddsbeskrivning är en beskrivning (analys av risker) om hur du kommer att hantera fuktrisker under byggnation för att säkerställa att en byggnad inte, direkt eller indirekt, får skador orsakade av fukt.
Fuktskyddsbeskrivningen ska visa projektets förutsättningar ur fuktsynpunkt och ska bland annat innehålla information om hur lagrat material ska väderskyddas, när och hur fuktmätning ska utföras av inbyggt material, åtgärder vid upptäckt av fukt, övergripande riskanalys angående konstruktionslösningar med mera.
Fuktskyddsbeskrivningen syftar till att förhindra fuktproblem under byggtiden och ska vara anpassad efter det aktuella projektet.
Med fuktsäkerhetsprojektering avses det systematiska fuktsäkerhetsarbetet i projekteringen av byggnaden. Syftet är att byggnaden inte ska få fuktskador. I resultatet av fuktsäkerhetsprojekteringen anges även förslag på fuktkontroller i byggskedet och underhållsåtgärder i förvaltningsskedet.
Läs mer om fuktsäkerhetsprojektering på Boverkets webbplats
Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som är tänkt att hjälpa byggherren i egenskap av konsument om entreprenören till exempel gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sina åtaganden.
Läs mer om färdigsställandeskydd på Boverkets webbplats
Den geotekniska utredningen syftar till att undersöka markens beskaffenhet och ska ligga till grund för val av metod för grundläggning. Av den geotekniska utredningen ska markens beskaffenhet, förutsättningarna för grundläggning och behovet av förstärkningsåtgärder framgå. Det ska även framgå om sprängning kommer att bli aktuell. Exempel på förstärkningsåtgärd är pålning.
En geoteknisk utredning görs för att undvika problem med grunden och byggnaden längre fram i tiden, som till exempel sättningar.
Om pålning ska utföras ska en pålningsplan lämnas in inför startbesked.
Om sprängning ska utföras ska en sprängningsplan lämnas in inför startbesked.
Du som ska bygga, riva eller utföra markarbeten kan behöva en kontrollansvarig (KA) för ditt projekt. Du behöver oftast inte en KA om du bara ska göra små ändringar på exempelvis ett en- eller tvåbostadshus. När du gör en åtgärd som varken kräver lov eller anmälan behöver du inte en KA.
När du behöver en KA måste du anlita en som är certifierad. Enligt EU:s tjänstedirektiv får endast personer som är certifierade utföra KA:s arbetsuppgifter. KA måste också ha en självständig ställning, det vill säga att den inte är nära släkt med den som utför åtgärden eller arbetar på samma företag.
Hitta certifierade personer på Boverkets webbplats
Det är viktigt att KA är med i projektet så tidigt som möjligt, helst redan under projekteringen.
KA ska medverka till att ditt projekt uppfyller kraven i bygglagstiftningen. KA ska bland annat:
Tänk på att det inte är KA som ska göra kontrollerna i din kontrollplan. KA är endast ansvarig för att ta fram kontrollplanen. Det är du som byggherre som ska se till att kontrollerna görs av byggkunniga personer. I vissa fall behöver kontrollerna göras av särskilda sakkunniga som är certifierade inom området. Tänk också på att KA inte har rollen som byggledare.
Kontrollplan måste finnas i alla ärenden. Det finns inga undantag.
En kontrollplan är en checklista som du ska använda under byggtiden för att visa att det du bygger uppfyller lagkraven. Det är viktigt att du anpassar kontrollplanen efter just ditt projekt. Det är du som vet vad som ska byggas och hur omgivningen ser ut. Det är också därför du som ska göra kontrollplanen och ansvara för att byggnaden uppfyller lagkraven på byggnadsverk. Genom kontrollplanen får både du och byggavdelningen en bra översikt över de kontroller som gjorts och resultaten av dessa.
Kontrollplanen ska bland annat innehålla uppgifter om:
Kontrollplanen får inte undertecknas förrän kontrollerna är gjorda, det vill säga under byggets gång.
Förutom uppgifter om vem som gör kontrollen, mot vad kontrollen görs, på vilket sätt kontrollen utförs och resultat av kontrollen, ska du uppge i kontrollplanen hur projrktet ska gå till och vad som ska kontrolleras i det aktuella projektet. För en kontrollplan gällande eldstad och rökkanal kan det handla om:
Förutom uppgifter om vem som gör kontrollen, mot vad kontrollen görs, på vilket sätt kontrollen utförs och resultat av kontrollen, ska du uppge i kontrollplanen hur projrktet ska gå till och vad som ska kontrolleras i det aktuella projektet. För en kontrollplan gällande fasadändring kan det handla om:
Förutom uppgifter om vem som gör kontrollen, mot vad kontrollen görs, på vilket sätt kontrollen utförs och resultat av kontrollen, ska du uppge i kontrollplanen hur projrktet ska gå till och vad som ska kontrolleras i det aktuella projektet. För en kontrollplan gällande mindre tillbyggnad av en-tvåbostadshus kan det handla om:
Förutom uppgifter om vem som gör kontrollen, mot vad kontrollen görs, på vilket sätt kontrollen utförs och resultat av kontrollen, ska du uppge i kontrollplanen hur projrktet ska gå till och vad som ska kontrolleras i det aktuella projektet. För en kontrollplan gällande solceller kan det handla om:
Konstruktionsritningar visar uppbyggnaden av grund, stomme och tak samt infästningar. Detaljsnitt/sektioner visar hela konstruktionen inifrån och ut, val av material och dimensioner.
En konstruktionsritning visar den information som behövs för att uppföra till exempel en byggnad eller byggnadsdel och beskriver projektets tekniska delar. Det kan gälla ett helt byggsystem eller bara detaljer. I de flesta fall behövs en eller flera konstruktionsritningar i samband med bygglov eller anmälan. De ska tas fram av konstruktörer och vara fackmannamässigt redovisade.
Inför startbeskedet ska konstruktionsritningar lämnas in för grund, stomme och tak. I konstruktionsritningen ska det finnas information om till exempel livslängd, betongkvalitet, materialval och infästning av takstolar.
Ett byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument som kallas konstruktionsdokumentation. Syftet med konstruktionsdokumentationen är att det ska ge byggherrar, förvaltare och byggnadsinspektörer en övergripande bild av byggnadsverkets statiska verkningssätt, lastförutsättningar och andra fakta som behövs.
Beräkningen ska visa hållfasthetsberäkningar för konstruktion av takstol. Version av använd EKS ska vara angiven. Takstolsplanen ska vara måttsatt och visa distans mellan takstolar. Den ska inte vara i 3D.
Läs mer om konstruktionsregler på Boverkets webbplats
Läs mer om stomkomplettering på Boverkets webbplats
Lägeskontroll är en kontroll av att en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning är placerad på rätt ställe. Man kontrollerar om byggnadens storlek, mått, form, läge i plan och höjd stämmer med bygglovsbeslutet eller startbeskedet.
Lägeskontroll brukar göras när formen till grunden är färdig, men innan du börjar gjuta plattan. Om en lägeskontroll utförs i tid finns möjligheter att rätta till eventuella fel. Lägeskontroll utförs ibland efter att grundläggning utförts eller till och med när åtgärden är klar. Det är för sent. Om byggnaden placeras fel kan det leda till att slutbesked inte kan utfärdas.
Läs mer om utstakning och lägeskontroll på Boverkets webbplats
En markplaneringsritning visar hur marken planeras med utfyllnader, schaktningar, murar och andra åtgärder. För att beskriva hur marken ser ut i dag och hur den planeras att ändras används situationsplaner (sett uppifrån), fasadritningar (sett framifrån) och sektionsritning (i genomskärning).
Inventeringen bör utföras av någon som har god kunskap och erfarenhet inom området. Den bör redovisa aktuella förhållanden. I kontrollplanen bör det anges vilket material som vid rivningsåtgärderna kan ge upphov till farligt avfall, bedömd mängd eller omfattning för varje avfallsslag samt var i byggnaden dessa material finns.
Som avfallsslag räknas de olika typer av avfall som anges i bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927). I avfallsförordningen anges även vad som utgör farligt avfall.
Läs mer om rivningsavfall och avfallshantering på Boverkets webbplats
Läs mer om Avfallsförordning (2011:927) på Riksdagens webbplats
Planritningen ska vara i skala 1:100. Den visar en byggnads planlösning, väggar, dörrar och fönster rakt uppifrån. Om ansökan eller anmälan gäller tillbyggnad ska tillbyggnaden och hela den befintliga byggnaden vara inritad. Tänk på att tydligt visa höjdskillnader och dörrbredder. Alla byggnader ska vara tillgänglighetsanpassade med vissa undantag, som till exempel fritidshus. Om ärendet gäller tillbyggnad är det tillbyggnaden som ska vara tillgänglighetsanpassad.
Visar placering, djup och dimensioner av pålarna. Djup grundläggning utförs med hjälp av pålar. Ett mellanting mellan ytlig och djup grundläggning är plintgrundläggning. Vid printgrundläggning utför du schakter till fast botten och gjuter därifrån pelare/plintar. Grundläggning av vägar, bankar och planer på lös jord utförs ibland med jordförstärkning.
Sektionsritningen ska vara i skala 1:100. En sektionsritning visar en byggnad i en vertikal genomskärning. Här visas bland annat höjdskillnader, antal våningar och innertakshöjd. Visa på planritningen var den vertikala genomskärningen är.
I Boverkets byggregler (BBR 3:3111) finns regler för bland annat rumshöjd i bostäder. Höjden mellan golvet och innertaket ska vara minst 2,4 meter. I småhus får rumshöjden i vinds- och sutterängvåningar samt källare vara lägst 2,3 meter. Du får ha lägre rumshöjd i begränsade delar av rummet om du behöver. Om du inte uppfyller kraven i samband med den tekniska bedömningen i ett senare skede kan det innebära att du inte får startbesked för din byggåtgärd.
Situationsplanen ska vara i skala 1:500 eller liknande. En situationsplan ska visa tomten, byggnaders placering på tomten samt hur tomten ska användas med bland annat infart och parkering. Som grund för situationsplan ska nybyggnadskarta, lovkarta eller förrättningskarta användas. Dessa kartor innehåller en del viktig information som behövs för granskningen. Vid nybyggnad inom detaljplanerat område ska situationsplanen grundas på nybyggnadskarta. Vid komplement- eller tillbyggnad inom detaljplanerat område ska situationsplanen grundas på lovkarta. Utanför detaljplanerat område räcker oftast förrättningskarta som grund.
Du kan beställa lovkarta och nybyggnadskarta från vår kart- och GIS-avdelningen. Använd beställningsblanketterna som finns på vårt blankettorg.
Använd beställningsblanketter som finns på vårt blankettorg
Du kan beställa förrättningskarta från vår kart- och GIS-avdelning eller från Lantmäteriet.
E-post till Kart- och GIS-avdelningen: kartor@enkoping.se.
Sprängningsplanen är ett dokument som berättar och visar hur sprängningen kommer gå till. Tillstånd för sprängning måste sökas från polisen.
Ansök om tillstånd för sprängning från polisen
Vid vissa mindre åtgärder ska en teknisk beskrivning och förslag till kontrollplan lämnas in i samband med bygglovsansökan.
En teknisk beskrivning är en detaljerad beskrivning av det du ska bygga. Den ska visa hur det tekniskt är uppbyggt och detaljerat beskriva de material du ska använda. Redogör i beskrivningen för hur konstruktionen är uppbyggd med dimensioner på material och vilken sorts grundläggning som ska användas. Om ärendet gäller en tillbyggnad, ska även en beskrivning för hur tillbyggnaden ska anslutas till den befintliga byggnaden finnas med.
Exempel på detta är beskrivning av grundläggning, bärande stomme, takkonstruktion, brandskydd, uppvärmning, ventilation, energihushållning och säkerhet. En teknisk beskrivning kan även utföras i form av detaljritningar där de olika materialen och dimensionerna framgår.
Du kan välja att skriva en egen teknisk beskrivning eller använda vår mall.
Mall för teknisk beskrivning (mallen laddas ned automatiskt vid klick). (pdf, 98 kB)
Bärförmåga, stadga och beständighet – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:
Inomhusmiljö – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:
Skydd mot buller – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:
Säkerhet i händelse av brand – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:
Säkerhet vid användning – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:
Det finns övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i plan- och bygglagen samt i plan- och byggförordningen. Tillgänglighetskraven förtydligas i bland annat Boverkets byggregler. Det är byggherren som ansvarar för att reglerna uppfylls. Kraven är samhällets minimikrav på byggnader när det gäller bland annat tillgänglighet och användbarhet.
Läs mer om tillgänglighet på Boverkets webbplats
Byggnadsnämnden kan kräva att en certifierad sakkunnig ska kontrollera att de tekniska egenskapskraven på tillgänglighet är uppfyllda, när byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig. Du kan söka efter certifierade sakkunniga om tillgänglighet på Boverkets webbplats.
Hitta certifierade personer på Boverkets webbplats
Det är viktigt att en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning uppförs på rätt plats, det vill säga exakt på den plats som bygglovet eller startbeskedet anger. Om placeringen eller höjdläget blir fel kan det leda till stora kostnader för att rätta till felet eller skadeståndsanspråk från berörda grannar. Utstakning innebär att det som finns inritat på situationsplanen märks ut på marken. Utstakningen visar alltså var den planerade åtgärden kommer att hamna på tomten. Utstakning kallas ibland för utsättning.
Läs mer om utstakning och lägeskontroll på Boverkets webbplats
VA är kort för vatten och avlopp. På en situationsplan ska du visa utvändiga dragningar av vatten- och avloppsledningar över tomt från anslutningspunkter till byggnation. Du ska visa stenkista och egen brunn om du har det.
Läs mer om vatten och avlopp på Boverkets webbplats
VS är kort för vatten och sanitet (avlopp och tappvatten). VS-ritningen ska visa vatten- och avloppsdragningar och hur dessa är tänkta att utformas med dimensioner och materialval.
Läs mer om vatten och avlopp på Boverkets webbplats
Ventilationsritningen ska visa vilken typ av ventilationssystem som ska installeras, hur ventilationssystemet ska utformas samt till- och frånluftsflöden.
Ventilationssystem kan vara antingen självdrag, frånluftsventilation med tilluft via ventiler, FT-system med mekanisk från- och tilluft, FX-system eller FTX-system med mekanisk frånluft med värmeåtervinning respektive mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning.
En verksamhetsbeskrivning ska beskriva den verksamhet som ska bedrivas på platsen. Det är viktigt att beskrivningen tydliggör syftet med verksamheten och att det noggrant preciseras vad företaget har för sysselsättning. Beskrivningen får således inte vara för generell utan det ska vara enkelt att förstå vad företaget ska syssla med.