Exempel­ på bygg­handlingar

Fuktsäkerhet

En fuktskyddsbeskrivning är en beskrivning (analys av risker) om hur du kommer att hantera fuktrisker under byggnation för att säkerställa att en byggnad inte, direkt eller indirekt, får skador orsakade av fukt.

Fuktskyddsbeskrivningen ska visa projektets förutsättningar ur fuktsynpunkt och ska bland annat innehålla information om hur lagrat material ska väderskyddas, när och hur fuktmätning ska utföras av inbyggt material, åtgärder vid upptäckt av fukt, övergripande riskanalys angående konstruktionslösningar med mera.

Fuktskyddsbeskrivningen syftar till att förhindra fuktproblem under byggtiden och ska vara anpassad efter det aktuella projektet.

Fuktsäkerhetsprojektering

Med fuktsäkerhetsprojektering avses det systematiska fuktsäkerhetsarbetet i projekteringen av byggnaden. Syftet är att byggnaden inte ska få fuktskador. I resultatet av fuktsäkerhets­projekteringen anges även förslag på fuktkontroller i byggskedet och underhållsåtgärder i förvaltningsskedet.

Läs mer om fuktsäkerhetsprojektering på Boverkets webbplats

Färdigställan­deskydd

Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som är tänkt att hjälpa byggherren i egenskap av konsument om entreprenören till exempel gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sina åtaganden.

Läs mer om färdigsställandeskydd på Boverkets webbplats

Geoteknisk undersökning och utlåtande

Den geotekniska utredningen syftar till att undersöka markens beskaffenhet och ska ligga till grund för val av metod för grundläggning. Av den geotekniska utredningen ska markens beskaffenhet, förutsättningarna för grundläggning och behovet av förstärkningsåtgärder framgå. Det ska även framgå om sprängning kommer att bli aktuell. Exempel på förstärkningsåtgärd är pålning.

En geoteknisk utredning görs för att undvika problem med grunden och byggnaden längre fram i tiden, som till exempel sättningar.

Om pålning ska utföras ska en pålningsplan lämnas in inför startbesked.

Om sprängning ska utföras ska en sprängningsplan lämnas in inför startbesked.

Kontroll­ansvarig

Du som ska bygga, riva eller utföra markarbeten kan behöva en kontrollansvarig (KA) för ditt projekt. Du behöver oftast inte en KA om du bara ska göra små ändringar på exempelvis ett en- eller tvåbostadshus. När du gör en åtgärd som varken kräver lov eller anmälan behöver du inte en KA.

När du behöver en KA måste du anlita en som är certifierad. Enligt EU:s tjänstedirektiv får endast personer som är certifierade utföra KA:s arbetsuppgifter. KA måste också ha en självständig ställning, det vill säga att den inte är nära släkt med den som utför åtgärden eller arbetar på samma företag.

Hitta certifierade personer på Boverkets webbplats

Det är viktigt att KA är med i projektet så tidigt som möjligt, helst redan under projekteringen.

KA ska medverka till att ditt projekt uppfyller kraven i bygglagstiftningen. KA ska bland annat:

• hjälpa dig att ta fram ett förslag till kontrollplan och se till att den följs
• vara med vid det tekniska samrådet, besiktningar och andra kontroller
• hjälpa dig i kontakten med miljö- och byggnadsnämnden
• skriva ett utlåtande som ska vara underlag för miljö- och byggnadsnämndens slutbesked.

Tänk på att det inte är KA som ska göra kontrollerna i din kontrollplan. KA är endast ansvarig för att ta fram kontrollplanen. Det är du som byggherre som ska se till att kontrollerna görs av byggkunniga personer. I vissa fall behöver kontrollerna göras av särskilda sakkunniga som är certifierade inom området. Tänk också på att KA inte har rollen som byggledare.

Kontrollera:

• att du fyllt i namn, adress, telefonnummer och personnummer på kontrollansvarig som du har anlitat.
• att kontrollansvarig har undertecknat.
• att du bifogat intyg som visar kontrollansvarigs behörighet och certifiering.

Kontrollplan

Kontrollplan måste finnas i alla ärenden. Det finns inga undantag.

En kontrollplan är en checklista som du ska använda under byggtiden för att visa att det du bygger uppfyller lagkraven. Det är viktigt att du anpassar kontrollplanen efter just ditt projekt. Det är du som vet vad som ska byggas och hur omgivningen ser ut. Det är också därför du som ska göra kontrollplanen och ansvara för att byggnaden uppfyller lagkraven på byggnadsverk. Genom kontrollplanen får både du och byggavdelningen en bra översikt över de kontroller som gjorts och resultaten av dessa.

Kontrollplanen ska bland annat innehålla uppgifter om:

• vad som ska kontrolleras i det aktuella projektet.
• vem som ska göra kontrollerna, till exempel du själv
• mot vad kontrollen görs, till exempel vilken ritning eller vilken teknisk beskrivning.
• på vilket sätt kontrollen utförs, till exempel genom att mäta eller genom att noga titta, så kallad okulär besiktning.
• resultatet av kontrollen.

Kontrollplanen får inte undertecknas förrän kontrollerna är gjorda, det vill säga under byggets gång.

Exempel på kontrollplaner

Exempel på kontrollplan för eldstad och rökkanal

Förutom uppgifter om vem som gör kontrollen, mot vad kontrollen görs, på vilket sätt kontrollen utförs och resultat av kontrollen, ska du uppge i kontrollplanen hur projrktet ska gå till och vad som ska kontrolleras i det aktuella projektet. För en kontrollplan gällande eldstad och rökkanal kan det handla om:

• Genomgångar bjälklag med eventuella
  avväxlingar.
• Genomföring tak/vägg.
• Eldstadens avstånd till brännbara
  byggnadsdelar.
• Rökkanalens avstånd till brännbara delar.
• Rökkanalens täthet.
• Takskyddsanordningar.

Exempel på kontrollplan för fasadändring

Förutom uppgifter om vem som gör kontrollen, mot vad kontrollen görs, på vilket sätt kontrollen utförs och resultat av kontrollen, ska du uppge i kontrollplanen hur projrktet ska gå till och vad som ska kontrolleras i det aktuella projektet. För en kontrollplan gällande fasadändring kan det handla om:

• Att ändringen följer bygglovet.
• Att fönster som är avsedda för utrymning har erforderliga mått.
• Att befintliga konstruktioner har tillräcklig bärförmåga med hänsyn till ökad eller omfördelad last.
• Att aktuell ändring görs varsamt med hänsyn till byggnadsverkets historiska, miljömässiga och konstnärliga värde.

Exempel på kontrollplan för mindre tillbyggnad av en-tvåbostadshus

Förutom uppgifter om vem som gör kontrollen, mot vad kontrollen görs, på vilket sätt kontrollen utförs och resultat av kontrollen, ska du uppge i kontrollplanen hur projrktet ska gå till och vad som ska kontrolleras i det aktuella projektet. För en kontrollplan gällande mindre tillbyggnad av en-tvåbostadshus kan det handla om:

• Konstruktion – dimensionering av bärande byggnadsdelar.
• Energikrav uppfylls, Uvärdeberäkning.
• Utstakning/placering.
• Grundläggning: Markavvattning, kontroll av schaktbotten, dräneringslager, isolering,
  grundkonstruktion.
• Radonskydd (täta genomföringar, eventuell radonslang eller radonduk).
• Utförande: Bärande konstruktion, diffusionsspärr, ej inbyggnad av fuktiga material (fuktmätning vid behov).
• Ventilation.
• Vatten, värme, avlopp – rätt utförande av rörinstallationer. Täthetskontroll genomförd (provtryckning).
• Säkerhet vid användning och barnsäkerhet, glas i byggnader.
• Skydd mot brandspridning mellan byggnader (EI30)/ mellan bostäder (EI60), placering av brandvarnare.
• Överensstämmer med beviljat bygglov/startbesked.

Exempel på kontrollplan för solceller

Förutom uppgifter om vem som gör kontrollen, mot vad kontrollen görs, på vilket sätt kontrollen utförs och resultat av kontrollen, ska du uppge i kontrollplanen hur projrktet ska gå till och vad som ska kontrolleras i det aktuella projektet. För en kontrollplan gällande solceller kan det handla om:

• Takfästen.
• Monteringssystem.
• Solceller montering och inkoppling.
• Elinstallation, föranmälan och färdiganmälan gjord.
• Funktion.
• Att åtgärden följer givet bygglov.
• Leveranskontroll.

Konstruktions­ritning

Konstruktionsritningar visar uppbyggnaden av grund, stomme och tak samt infästningar. Detaljsnitt/sektioner visar hela konstruktionen inifrån och ut, val av material och dimensioner.

En konstruktionsritning visar den information som behövs för att uppföra till exempel en byggnad eller byggnadsdel och beskriver projektets tekniska delar. Det kan gälla ett helt byggsystem eller bara detaljer. I de flesta fall behövs en eller flera konstruktionsritningar i samband med bygglov eller anmälan. De ska tas fram av konstruktörer och vara fackmannamässigt redovisade.

Inför startbeskedet ska konstruktionsritningar lämnas in för grund, stomme och tak. I konstruktionsritningen ska det finnas information om till exempel livslängd, betongkvalitet, materialval och infästning av takstolar.

Konstruktions­dokumentation

Ett byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument som kallas konstruktions­dokumentation. Syftet med konstruktionsdokumentationen är att det ska ge byggherrar, förvaltare och byggnadsinspektörer en övergripande bild av byggnadsverkets statiska verkningssätt, lastförutsättningar och andra fakta som behövs.

Takstolsberäkning inklusive takstolsplan

Beräkningen ska visa hållfasthetsberäkningar för konstruktion av takstol. Version av använd EKS ska vara angiven. Takstolsplanen ska vara måttsatt och visa distans mellan takstolar. Den ska inte vara i 3D.

Läs mer om konstruktionsregler på Boverkets webbplats

Läs mer om stomkomplettering på Boverkets webbplats

Lägeskontroll

Lägeskontroll är en kontroll av att en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning är placerad på rätt ställe. Man kontrollerar om byggnadens storlek, mått, form, läge i plan och höjd stämmer med bygglovsbeslutet eller startbeskedet.

Lägeskontroll brukar göras när formen till grunden är färdig, men innan du börjar gjuta plattan. Om en lägeskontroll utförs i tid finns möjligheter att rätta till eventuella fel. Lägeskontroll utförs ibland efter att grundläggning utförts eller till och med när åtgärden är klar. Det är för sent. Om byggnaden placeras fel kan det leda till att slutbesked inte kan utfärdas.

Läs mer om utstakning och lägeskontroll på Boverkets webbplats

Exempel på lägeskontroll

Markplane­rings­ritning

En markplaneringsritning visar hur marken planeras med utfyllnader, schaktningar, murar och andra åtgärder. För att beskriva hur marken ser ut i dag och hur den planeras att ändras används situationsplaner (sett uppifrån), fasadritningar (sett framifrån) och sektionsritning (i genomskärning).

Kontrollera:

• att markplaneringsritningen är baserad på situationsplanen.
• att du har ritat in in- och utfarter.
• att du ritat upp parkeringsplats eller biluppställningsplats.
• att du angett markhöjder och ritat in eventuella markuppfyllnader. Tänk på att redovisa avslutning av markuppfyllnader nära fastighetsgränsen.
• att du in ritat marksektioner.
• att du ritat in eventuella murar, slänter och liknande.
• att du ritat in var sopkärl alternativt sophus ska placeras. Det gäller verksamheter och flerbostadshus.
• att du ritat in var eventuella återvinningskärl ska placeras. Det gäller verksamheter och flerbostadshus.
• att du ritat in transportvägar för avfall. Tänk på att kurvradien ska vara minst åtta meter och eventuell vänddiameter om minst arton meter. Undvik att sopbilen måste backa. Det gäller verksamheter och flerbostadshus.
• att du enligt Boverkets byggregler (BBR 3:122) har minst en tillgänglig och användbar gångväg mellan entré till byggnad och bostadskomplement, parkeringsplatser med mera.
• att ramp lutar högst 1:12 på tomt enligt Boverkets byggregler (BBR 3:122). En ramp bör ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen och har en fri bredd på minst 1,3 meter. Vilplanen bör vara minst 3 meter långa.
• att du har en angöringsplats för bilar enligt Boverkets byggregler (BBR 3:122). Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna anordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Gäller verksamheter och flerbostadshus.
• att ritningen är skalenlig. Ange i vilken skala, vanligast är 1:400 och 1:500.
• att du ritat in norrpil.
• att du ritat in skalstock.

Miljöinvente­ring

Inventeringen bör utföras av någon som har god kunskap och erfarenhet inom området. Den bör redovisa aktuella förhållanden. I kontrollplanen bör det anges vilket material som vid rivningsåtgärderna kan ge upphov till farligt avfall, bedömd mängd eller omfattning för varje avfallsslag samt var i byggnaden dessa material finns.

Som avfallsslag räknas de olika typer av avfall som anges i bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927). I avfallsförordningen anges även vad som utgör farligt avfall.

Läs mer om rivningsavfall och avfallshantering på Boverkets webbplats

Läs mer om Avfallsförordning (2011:927) på Riksdagens webbplats

Kontrollera:

• att du angett vilket rivningsmaterial du har och hur mycket.
• att du angett hur rivningsmaterialet ska hanteras och transporteras.
• att du angett var rivningsmaterialet ska deponeras. 

Planritning

Planritningen ska vara i skala 1:100. Den visar en byggnads planlösning, väggar, dörrar och fönster rakt uppifrån. Om ansökan eller anmälan gäller tillbyggnad ska tillbyggnaden och hela den befintliga byggnaden vara inritad. Tänk på att tydligt visa höjdskillnader och dörrbredder. Alla byggnader ska vara tillgänglighetsanpassade med vissa undantag, som till exempel fritidshus. Om ärendet gäller tillbyggnad är det tillbyggnaden som ska vara tillgänglighetsanpassad.

Kontrollera:

• att du fyllt i fastighetsbeteckning.
• att du tydligt har markerat tillkommande och ändrade byggnadsdelar. Redovisa ny vägg med heldragna linjer och fylld markering samt riven vägg med streckade linjer utan fyllning.
• att du markerat var sektionen är tagen genom huset.
• att du måttsatt ritningen. Ange mått i millimeter. Tänk på att ange yttermått från byggnadens fasadmaterial. Grundmått kan anges i parentes.
• att ritningen är skalenlig i skala 1:100.
• att du ritat in skalstock.
• att du angett rumsanvändning.
• att alla rummen uppfyller tillgänglighetskraven. I en- eller tvåbostadshus behöver endast entrévåningen uppfylla kraven. Enligt Boverkets byggregler (BBR 3:146) ska rum vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. Minst en dörr till varje rum ska kunna passeras med rullstol. Det ska finnas tillräckligt med plats för att öppna och stänga dörrarna från rullstolen. Tänk även på att undvika höjdskillnader. Om det finns höjdskillnader ska du jämna ut dem med en ramp eller hiss. I SS 914221 finns mått angivna för att uppfylla kraven.
  
  Kontrollera följande:
  • vändcirkel 1 300 millimeter
  • måttet mellan wc och vägg samt mellan handfat och vägg
  • fritt passagemått 1 100 millimeter mellan väggar
  • fritt passagemått 760 millimeter på samtliga innerdörrar.
• att ramper i byggnaden lutar högst 1:12 enligt Boverkets byggregler (BBR 3:1422). En ramp bör ha en höjdskillnad på högt 0,5 meter mellan vilplanen och ha en fri bredd på minst 1,3 meter. Vilplanen bör vara minst tre meter långa. Höjdskillnaden får max vara en meter. Om höjdskillnaden är mer krävs hiss.
• att entrédörr och dörr till uteplats uppfyller tillgänglighetskraven. Fritt passagemått ska vara minst 800 millimeter för ett dörrblad. Tänk även på att pardörrar ska uppfylla tillgänglighetskraven.
• att uteplatsen eller balkongen uppfyller tillgänglighetskraven enligt Boverkets byggregler (BBR 3:146). Minst en uteplats eller balkong ska vara tillgänglig. Det betyder att det inte ska vara någon höjdskillnad mellan uteplatsen eller balkongen och golvet i byggnaden. Om det är höjdskillnad ska du utjämna den med ramp eller liknande.
• dagljusinsläpp, se även Boverkets byggregler (BBR 6:3 Ljus).
• att alla bostadsfunktioner finns med. Det gäller nybyggnad bostadshus.
• att du ritat in möbleringsförslag med funktionsmått, se SS 914221. Det gäller bostäder.
• att du ritat in utrymme för förvaring. Det gäller vid nybyggnad av bostadshus.
  
  
  • I Boverkets byggregler (BBR 3:2) finns krav på bostadsutformning. I BBR 3:23 står det att det i bostadslägenhet eller i dess närhet ska finnas låsbart utrymme för förvaring av säsongsutrustning eller liknande motsvarande en kvadratmeter per person.
  • I bostadslägenhetens närhet ska det finnas rum för förvaring av barnvagnar, cyklar, rullatorer, utomhusrullstolar eller liknande. Om det är projekterat för cykelförvaring, tänk på att det även ska vara möjligt att förvara utomhusrullstol eller rullator i utrymmet.
  • I det allmänna rådet hänvisas till SS 914221 för lämpliga mått för förvaring. Enligt miljö- och byggnadsförvaltningens bedömning ska:
    
    
    • bostad för en person, högst 55 kvadratmeter, ha förvaring för säsongsutrustning samt barnvagnar, cyklar, rullatorer och utomhusrullstolar om totalt 2,5 kvadratmeter.
    • bostad för två personer ha förvaring om totalt 4,5 kvadratmeter.
    • bostad för tre personer ha förvaring om totalt 6,5 kvadratmeter.
    • bostad för fyra personer ha förvaring om totalt 8,5 kvadratmeter.
    • bostad för fem personer ha förvaring om totalt 9,5 kvadratmeter.
    • bostad för sex personer har en förvaring om totalt 10,5 kvadratmeter.
• att du har skydd mot skållskador. Om du inte har det kan det i ett senare skede innebära att du inte får startbesked för din byggåtgärd. I Boverkets regler (BBR 8:43) finns regler för skydd mot skållskador. Utslagsvask bör placeras i samma inredningsläge som spisen.

Läs mer om tillgänglighet på webbplatsen mittbygge.se

Pålningsplan

Visar placering, djup och dimensioner av pålarna. Djup grundläggning utförs med hjälp av pålar. Ett mellanting mellan ytlig och djup grundläggning är plintgrundläggning. Vid printgrundläggning utför du schakter till fast botten och gjuter därifrån pelare/plintar. Grundläggning av vägar, bankar och planer på lös jord utförs ibland med jordförstärkning.

Sektionsrit­ning 

Sektionsritningen ska vara i skala 1:100. En sektionsritning visar en byggnad i en vertikal genomskärning. Här visas bland annat höjdskillnader, antal våningar och innertakshöjd. Visa på planritningen var den vertikala genomskärningen är.

Kontrollera:

• att du tydligt har markerat tillkommande och ändrade byggnadsdelar.
• att du har måttsatt ritningen.
• att du anger antalet våningar.
• att du anger taklutningens gradantal.
• att du ritat in markhöjden.
• att du anger plushöjder på färdigt golv.
• att du anger vilken sektion och vilken del i planritningen som sektionen visar.
• att ritningen är skalenlig. Den ska vara i skala 1:100.
• att du ritat in skalstock.

I Boverkets byggregler (BBR 3:3111) finns regler för bland annat rumshöjd i bostäder. Höjden mellan golvet och innertaket ska vara minst 2,4 meter. I småhus får rumshöjden i vinds- och sutterängvåningar samt källare vara lägst 2,3 meter. Du får ha lägre rumshöjd i begränsade delar av rummet om du behöver. Om du inte uppfyller kraven i samband med den tekniska bedömningen i ett senare skede kan det innebära att du inte får startbesked för din byggåtgärd.

Situationsplan

Situationsplanen ska vara i skala 1:500 eller liknande. En situationsplan ska visa tomten, byggnaders placering på tomten samt hur tomten ska användas med bland annat infart och parkering. Som grund för situationsplan ska nybyggnadskarta, lovkarta eller förrättningskarta användas. Dessa kartor innehåller en del viktig information som behövs för granskningen. Vid nybyggnad inom detaljplanerat område ska situationsplanen grundas på nybyggnadskarta. Vid komplement- eller tillbyggnad inom detaljplanerat område ska situationsplanen grundas på lovkarta. Utanför detaljplanerat område räcker oftast förrättningskarta som grund.

Kontrollera:

• att situationsplanen är baserad på nybyggnadskarta, lovkarta eller förrättningskarta.
• att nybyggnadskartan inte är äldre än fem år.
• att lovkartan inte är äldre än två år.
• att all information på lovkartan/nybyggnadskartan är i ursprungligt skick på situationsplanen.
  
  
  • datum när kartan upprättades
  • vilken detaljplan som gäller och när den är fastställd eller vann laga kraft
  • detajlplanbestämmelser
  • fastighetsgränsernas mått
  • koordinatkryss
  • höjder (gäller endast nybyggnadskarta)
  • uppdämningsnivåer (gäller endast nybyggnadskarta)
  • förbindelsepunkter (gäller endast nybyggnadskarta).
• att du har ritat in alla byggnader på fastigheten, även dem som ansökan inte gäller. Var tydlig när du beskriver hur de används och om de ingår i ansökan eller inte.
• att du har måttsatt byggnaden. Ange mått i millimeter. Tänk på att ange yttermått från byggnadens fasadmaterial. Du kan ange grundmåtten i parentes.
• att du har markerat och skrivit tydligt vilka delar av byggnaden som är nya, ändrade eller ska rivas.
• att du har måttsatt byggnadens delar till fastighetsgränsen med minst två vinkelräta mått. Byggnaden måste vara fixerad i sin position.
• att du har uppgett byggnadens höjdläge med plushöjd för färdigt golv.
• att ritningen är skalenlig. Ange vilken skala du har använt, vanligast är 1:400 eller 1:500.
• att du har ritat in norrpil.
• att du har ritat in skalstock.

Beställ lov- och nybyggnadskarta

Du kan beställa lovkarta och nybyggnadskarta från vår kart- och GIS-avdelningen. Använd beställningsblanketterna som finns på vårt blankettorg.

Använd beställningsblanketter som finns på vårt blankettorg

Beställ förrättningskarta

Du kan beställa förrättningskarta från vår kart- och GIS-avdelning eller från Lantmäteriet.

E-post till Kart- och GIS-avdelningen: kartor@enkoping.se.

Sprängnings­plan

Sprängningsplanen är ett dokument som berättar och visar hur sprängningen kommer gå till. Tillstånd för sprängning måste sökas från polisen.

Ansök om tillstånd för sprängning från polisen

Teknisk beskrivning

Vid vissa mindre åtgärder ska en teknisk beskrivning och förslag till kontrollplan lämnas in i samband med bygglovsansökan.

En teknisk beskrivning är en detaljerad beskrivning av det du ska bygga. Den ska visa hur det tekniskt är uppbyggt och detaljerat beskriva de material du ska använda. Redogör i beskrivningen för hur konstruktionen är uppbyggd med dimensioner på material och vilken sorts grundläggning som ska användas. Om ärendet gäller en tillbyggnad, ska även en beskrivning för hur tillbyggnaden ska anslutas till den befintliga byggnaden finnas med.

Exempel på detta är beskrivning av grundläggning, bärande stomme, takkonstruktion, brandskydd, uppvärmning, ventilation, energihushållning och säkerhet. En teknisk beskrivning kan även utföras i form av detaljritningar där de olika materialen och dimensionerna framgår.

Du kan välja att skriva en egen teknisk beskrivning eller använda vår mall.

Mall för teknisk beskrivning (mallen laddas ned automatiskt vid klick). Pdf, 98 kB. (Pdf, 98 kB)

Vilka punkter ska finnas i den tekniska beskrivningen?

Bärförmåga, stadga och beständighet – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

• vad grunden vilar på till exempel grus, berg eller morän
• på vilket sätt grunden är gjord till exempel om det är en ”utbredd eller kantförstyvad platta” eller krypgrund
• material i bärande yttervägg i källare samt i övriga bärande ytterväggar
• material i bärande innerväggar i källare
• typ av bjälklag- och takkonstruktion.

Inomhusmiljö – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

• typ av ventilation
• annan viktig inomhusfunktion som till exempel fuktisolering av badrum.

Skydd mot buller – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

• vilka åtgärder som ska göras mot utomhusbuller.

Säkerhet i händelse av brand – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

• brandtekniska klasser.

Säkerhet vid användning – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

• information om vilken typ av säkerhetsglas, till exempel vid panoramafönster eller altandörr
• information om hur fall ska undvikas, till exempel räcke och avåkningsskydd. 
  

Tillgänglighet

Tillgänglighetsbeskrivning/tillgänglighets­projektering

Det finns övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i plan- och bygglagen samt i plan- och byggförordningen. Tillgänglighetskraven förtydligas i bland annat Boverkets byggregler. Det är byggherren som ansvarar för att reglerna uppfylls. Kraven är samhällets minimikrav på byggnader när det gäller bland annat tillgänglighet och användbarhet.

Läs mer om tillgänglighet på Boverkets webbplats

Tillgänglighets­utlåtande (TIL)

Byggnadsnämnden kan kräva att en certifierad sakkunnig ska kontrollera att de tekniska egenskapskraven på tillgänglighet är uppfyllda, när byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig. Du kan söka efter certifierade sakkunniga om tillgänglighet på Boverkets webbplats.

Hitta certifierade personer på Boverkets webbplats

Utstakning

Det är viktigt att en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning uppförs på rätt plats, det vill säga exakt på den plats som bygglovet eller startbeskedet anger. Om placeringen eller höjdläget blir fel kan det leda till stora kostnader för att rätta till felet eller skadeståndsanspråk från berörda grannar. Utstakning innebär att det som finns inritat på situationsplanen märks ut på marken. Utstakningen visar alltså var den planerade åtgärden kommer att hamna på tomten. Utstakning kallas ibland för utsättning.

Beställ utstakning

Läs mer om utstakning och lägeskontroll på Boverkets webbplats

VA-ritning

VA är kort för vatten och avlopp. På en situationsplan ska du visa utvändiga dragningar av vatten- och avloppsledningar över tomt från anslutningspunkter till byggnation. Du ska visa stenkista och egen brunn om du har det.

Läs mer om vatten och avlopp på Boverkets webbplats

VS-ritning

VS är kort för vatten och sanitet (avlopp och tappvatten). VS-ritningen ska visa vatten- och avloppsdragningar och hur dessa är tänkta att utformas med dimensioner och materialval.

Läs mer om vatten och avlopp på Boverkets webbplats

Ventilations­ritning

Ventilationsritningen ska visa vilken typ av ventilationssystem som ska installeras, hur ventilationssystemet ska utformas samt till- och frånluftsflöden.

Ventilationssystem kan vara antingen självdrag, frånluftsventilation med tilluft via ventiler, FT-system med mekanisk från- och tilluft, FX-system eller FTX-system med mekanisk frånluft med värmeåtervinning respektive mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning. 

Verksamhets­beskrivning

En verksamhetsbeskrivning ska beskriva den verksamhet som ska bedrivas på platsen. Det är viktigt att beskrivningen tydliggör syftet med verksamheten och att det noggrant preciseras vad företaget har för sysselsättning. Beskrivningen får således inte vara för generell utan det ska vara enkelt att förstå vad företaget ska syssla med.

Kontrollera: 

• att du angett typ av verksamhet.
• att du angett antal anställda.
• att du angett eventuell kundtillströmning.
• att du angett transporter till och från verksamheter samt tider på dygnet.
• angett var parkering, lastning och lossning sker.
• angett hur omgivningen påverkas, till exempel lukt, buller, ljus, riskanalys.
• att du angett hur du hanterar avfall.
• att du har angett vilka tillstånd du har sökt och vilka du planerar att söka.