Hållbar utveckling

För årskurs 7-9. Erbjuds höst och vår. Temat fokusera på övningar som på ett konkret sätt låter eleverna uppleva och reflektera kring begreppet ekologisk hållbarhet.

Fortbildning för dig

Välkommen till en utedag med oss! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal på Enköpings grundskolor. Vi förväntar oss därför att deltagande personal betraktar samarbetet med oss som fortbildning och försöker tillägna sig aktiviteterna så att man senare kan använda dem i sin egen undervisning.

Ditt eget agerande vid de olika aktiviteterna kan variera beroende på övningens art och det är något vi vid behov kan prata om på plats.

För att göra våra teman så lätta som möjligt att tillägna sig föredrar vi att de flesta aktiviteterna genomförs i skolans närmiljö och vi försöker planera dem så att de är enkla att genomföra och inte kräver dyr specialutrustning.

Då hållbar utveckling är ett stort och vitt begrepp har vi valt att i detta tema fokusera på övningar som på ett konkret sätt låter eleverna uppleva och reflektera kring begreppet ekologisk hållbarhet. Vårt utepass ska ses som en liten del av ett större tema kring hållbar utveckling.

Utepasset genomförs som en serie övningar som tillsammans ska försöka skapa en helhet. Målet är att upplevelsen av den vilda naturen tillsammans med pedagogiska övningar ska ge eleverna förutsättning att förstå viktiga begrepp samt reflektera och ta ställning kring hållbarhetsfrågorna. Vi använder Joseph Cornells koncept ”flow learning” för att ge förutsättningar för koncentrerat lärande.

Exempel på aktiviteter:

  • Onaturlig stig
  • Djur och växter på ryggen
  • Ackumuleringsleken
  • Från ljus till socker

Kopplingar till lgr22

Skolans uppdrag

Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Förmågor och centrala innehåll 

Förmågor inom biologi

  • kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
  • förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och

Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och till­gäng­liga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och ener­gins flöden.
  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av bio­logisk mångfald och ekosystemtjänster.

Förarbete

Då hållbar utveckling är ett stort och vitt begrepp har vi valt att i detta tema fokusera på övningar som på ett konkret sätt låter eleverna uppleva och reflektera kring begreppet ekologisk hållbarhet. Vårt utepass ska ses som en liten del av ett större tema kring hållbar utveckling.

Förslag till aktiviteter att arbeta med i klassrummet: Ett sätt att angripa ämnesområdet är att arbeta med Sveriges miljömål som utgångspunkt.

Materialet på dessa sidor är väldigt tydligt strukturerat och innehåller allt från lärar- och elevblad till matriser kopplade till målen i lgr11.

Praktiskt inför utedagen

Utrustning för eleverna: lämpliga kläder inklusive stövlar och regnkläder vid risk för regn. Betona för eleverna vikten av rätt skor på fötterna. Blöta och frusna fötter kan förstöra en hel dag. En bra tumregel kan vara att ta på sig dubbelt så mycket kläder som man just nu behöver på rasten. Kroppen blir mycket kallare när den är ute i flera timmar.

Utrustning för lärarna: kamera eller något som man kan fotografera och filma med under dagen. Används till efterarbetet i klassrummet.

Matsäck för alla: innehållande litet mellanmål, gärna med varm dryck, särskilt under de kalla årstiderna. Vi har alltid en fikapaus inlagd på förmiddagen. Vattenflaska är oftast bra, framförallt vid varmt väder.

Om vi lagar lunch ute: Eleverna behöver ta med sig, mugg, tallrik eller matlåda av plast, bestick och sittunderlag. Lärarna tar med sig alla ingredienser från skolköket, glöm inte oljan. Välj gärna dryck att blanda istället för festis. ENV tar med dunk och vatten att blanda med.

Förbered eleverna inför matlagningen genom att tillsammans titta på våra filmer som finns under fliken laga mat över öppen eld.

Utedag

Utepasset genomförs lämpligen i skolans direkta närhet i en lättillgänglig skog med möjlighet att vara på någon lite större plan, öppen yta.

Utepasset genomförs som en serie övningar som tillsammans ska försöka skapa en helhet. Målet är att upplevelsen av den vilda naturen tillsammans med pedagogiska övningar ska ge eleverna förutsättning att förstå viktiga begrepp samt reflektera och ta ställning kring hållbarhetsfrågorna. Vi använder Joseph Cornells koncept ”flow learning” för att ge förutsättningar för koncentrerat lärande.

Utepasset ska, som vi tidigare sagt, ses som en del i ett större tema.

Passet ingår lämpligen som en konkret och upplevelsebaserad del av en pedagogisk planering. För- och efterarbete genomförs av ordinarie lärare.

Begrepp som berörs under utepasset

  • Bioackumulering
  • Biologisk mångfald
  • Biotop
  • Ekosystem (näringskedja- näringspyramid-näringsväv)
  • Ekosystemtjänster
  • Fotosyntes – klorofyll
  • Kretslopp
  • Nedbrytare
  • Population

Övningar

  1. Noaks ark. En att väcka entusiasmen övning som får oss att skratta och komma igång. Övningen beskrivs i Sharing nature s. 86-87
  2. Onaturlig stig. En övning som får eleverna att fokusera och koncentrera sig Övningen beskrivs i Sharing nature s. 86-87
  3. Djur och växter på ryggen. Eleverna får varsitt hemligt djur eller växt fastsatt på ryggen. Det gäller att med ja/nej frågor lista ut vad man har på ryggen. Därefter får eleverna bilda näringskedjor/vävar och diskutera varför de hör ihop.
  4. Näringsväv med klämmor (enl. Skottland) Välj ut ett antal växter och djur som lever kring en viss biotop. (Damm, sjö, skog, hagmark etc.) Gör inplastade lappar med bild på djuret-växten på ena sidan och lite text om vad för slags näring som behövs för att djuret-växten ska kunna överleva på andra. Sätt fast ett snöre så du kan ha lappen kring halsen på ena sidan av lappen och ett ca. 80 cm långt snöre med en krokodilklämma på andra sidan. Låt eleverna gå runt och titta på varandras lappar och när dom möter någon dom kan äta eller utnyttja för sitt näringsbehov så nyper dom fast sin krokodilklämma på deras lapp. Introducera efter ett tag när några elever inte hittar någon att sätta fast sig på solen, nedbrytare och döda växter och djur (detritus) för att kunna skapa fungerande kretslopp. Kan utvecklas på många olika sätt. Exempelvis genom att man diskuterar vad som händer om olika arter slås ut och den biologiska mångfalden minskar. (Begrepp som berörs: Ekosystem (näringskedja-näringspyramid-näringsväv), Biologisk mångfald, Kretslopp, Nedbrytare, Biotop)
  5. Ackumuleringsleken. Växtätare (minst 10) ska samla på små växter (olika färgade papperslappar). De måste ha minst fem stycken i slutet för att överleva. Efter trettio sekunder släpps två eller tre rovdjur som äter växtätarna. Om de tar en växtätare får de alla sina papperslappar. De måste samla på 15 lappar för att överleva. Med trettio sekunder kvar släpps toppkonsumenten. Den kan äta både rovdjur och växtätare och behöver 30 lappar för att överleva. I slutet berättar man att en viss lappfärg är giftig. Om man har 5 av den giftiga färgen är man förgiftad och dör. Då ser man att bara toppkonsument och ibland andra rovdjur förgiftas. Leken körs om några gånger men reglerna kan ändras. Begrepp som berörs: (Bioackumulering, Population)
  6. Fjäril söker. Övningen beskrivs på s.198-199 i ”Att lära in UTE för hållbar utveckling”. Begrepp som berörs: (biologisk mångfald, Ekosystemtjänster, Biotop)
  7. Från ljus till socker. Övningen beskrivs på s.159-161 i ”Att lära in UTE för hållbar utveckling”.
  8. Utvärdering: Vikardikt med dagens begrepp. Ett sätt att tillsammans utvärdera dagen och bilda meningar som innehåller de begrepp vi arbetat med. Övningen beskrivs i Sharing nature s. 171-172. Vi lägger till att varje mening ska innehålla minst ett av begreppen som är listade ovan. Vi avslutar dagen med att läraren deklamerar ”dikterna” med inlevelse och ackuratess.

Efterarbete

Gör en reflektion i klassrummet. Gärna med en minnesrunda, vad var det vi gjorde tillsammans utomhus.Titta på fotografier från dagen. Kolla om någon övning eller lek behöver förklaras igen. Låt gärna eleverna förklara vad de lärde sig av de olika övningarna, kanske kan de göra det i mindre grupper och redovisa resultatet. Se till att alla begrepp från begreppslistan kommer med.

Litteratur

Att lära in UTE för hållbar utveckling, Lisa Behrenfeldt m.fl. ISBN: 978-91-979600-8-3

Sharing Nature – Nature awareness activities for all ages, Joseph Cornell

ISBN: 978-800-424-1055