Hållbar utveckling årskurs F-3

Det här är ett tema om ekologisk hållbarhet. Vi tittar nära på naturen och lär oss mer om det som lever där. Kan allt det där myllret vara till någon nytta för oss människor? Vad kan jag göra för moderjord?

Fortbildning för dig

Välkommen till en utedag med oss! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal på Enköpings grundskolor. Vi förväntar oss därför att deltagande personal betraktar samarbetet med oss som fortbildning och försöker tillägna sig aktiviteterna så att man senare kan använda dem i sin egen undervisning.

Ditt eget agerande vid de olika aktiviteterna kan variera beroende på övningens art och det är något vi vid behov kan prata om på plats.

För att göra våra teman så lätta som möjligt att tillägna sig föredrar vi att de flesta aktiviteterna genomförs i skolans närmiljö och vi försöker planera dem så att de är enkla att genomföra och inte kräver dyr specialutrustning.

Kopplingar till läroplanen

Förskoleklassen

Vidare ska undervisningen bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Undervisningen ska även utmana och stimulera elevernas intresse för olika tider, platser och kulturer.

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer.

Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,
  • utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, och
  • röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

Centralt innehåll

Språk och kommunikation
  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
Natur, teknik och samhälle
  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser. Hur elevnära företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder eller enkla tabeller och diagram
  • Sortering och gruppering av växter och djur samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse
  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
  • Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.
  • Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer.

Årskurs 1-3 lgr22

Temat ”Hållbar utveckling” tränar förmågor i biologi

Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
  • förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
  • förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Temat ”Hållbar utveckling” tränar förmågor i idrott och hälsa

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla

  • förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • förmåga att genomföra och anpassa aktiviteter inom friluftsliv och ute­vis­tel­se efter olika förhållanden och miljöer

Centralt innehåll årskurs 1–3

Året runt i naturen (biologi)
  • Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och an­pass­ningar till olika livsmiljöer och årstider.
  • Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i eko­sys­tem.
Metoder och arbetssätt (biologi)
  • Enkla fältstudier, observationer och experiment.
  • Utförande och do­ku­men­ta­tion av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.
Friluftsliv och utevistelse (Idrott)
  • Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som be­skriver läge, avstånd och riktning.
  • Utforskande av möjligheter till och genomförande av vistelse, lekar och rörel­ser i natur- och utemiljö.
  • Allemansrättens grunder.

 

Förarbete

Arbete i klassrummet

Före vår utedag vill vi att ni förbereda eleverna genom att berätta om temadagen och vilka saker ni hoppas att eleverna ska träna på och lära sig under dagen. Här följer också några konkreta förslag på förarbete.

Platsen

Titta på en karta över det området ni ska beska. Förbered dem på vart det ska vara. Vad finns i närheten? Har de varit där tidigare?

Pollinering

Eleverna kommer att ha nytta av att ha kunskaper om pollinering. Titta tex på filmen om bin och humlor.

Tillverka egna pappersblommor

Som förberedelse till Pollineringleken kan ni gärna vika varsin enkel pappersblomma, till exempel en tulpan. Sök på nätet på ”tulpan” och ”origami”. Använd en blom- eller grillpinne som skaft.

Arbete med arter

Det här är ett bra tillfälle att tala om olika arter som finns i naturen. Gör gärna en gemensam samling av arter på tavlan. Utgå från frågan: Vilka små djur, insekter, kryp och växter tror ni att vi kan se under vår utedag?

Se till att följande arter kommer med på listan: nyckelpiga, humla, bi, daggmask, bladlöss, äppelträd.

Låt alla djur och växter som finns i Sverige vara med på listan.

Sortera arter

Be eleverna om förslag på hur ni kan sortera alla era arter. kanske blir det, djur, växter och fåglar.

Fortsätt att sortera djuren tex i däggdjur och småkryp.

Spar alla era anteckningar, kanske vill ni fylla på listorna i flera dagar. Kanske en ny sortering efter utedagen.

Utrustning för eleverna

Lämpliga kläder inklusive stövlar och regnkläder vid risk för regn. Betona för eleverna vikten av rätt skor på fötterna. Blöta och frusna fötter kan förstöra en hel dag. En bra tumregel kan vara att ta på sig dubbelt så mycket kläder som man just nu behöver på rasten. Kroppen blir mycket kallare när den är ute i flera timmar.

Utrustning för lärarna

Kamera eller något som man kan fotografera och filma med under dagen. Används till efterarbetet i klassrummet.

Matsäck för alla

Det är gott med ett litet mellanmål, gärna med varm dryck, särskilt under de kalla årstiderna. Vi har alltid en fikapaus inlagd på förmiddagen. Vattenflaska är oftast bra, framförallt vid varmt väder.

Om vi lagar lunch ute

Eleverna behöver ta med sig, mugg, tallrik eller matlåda av plast, bestick och sittunderlag. Lärarna tar med sig alla ingredienser från skolköket, glöm inte oljan. Välj gärna dryck att blanda istället för festis. ENV tar med dunk och vatten att blanda med. Eftersom detta är en dag som handlar om hållbar utveckling känns det extra viktigt att vi försöker undvika engångsartiklar.

Utedagen

Här nedan följer en uppräkning av de övningar som kan bli aktuella under en utedag med temat ”hållbar utveckling”. Eftersom planeringen av temat skiljer sig åt från gång till gång beroende på antal elever grupper, gruppstorlekar, ramtider, åldrar med mera, kan listan variera.

Väcka lusten

  • Djurdelar - Animal parts (Sharing Nature s. 80)
  • Rovdjur och byten -Predator-Prey (Sharing Nature s. 72)
  • Flugsnapparen är hungrig (Övningar i bakfickan s.40)
  • Vad en blomma behöver (fritt från Gordons ekologiska lekar)

Vad en blomma behöver

Elever ska samla på sig solenergi, vatten, koldioxid från luften och näring från jorden. Resurserna kan föreställas av papperslappar man sprider ut på en äng eller mer avancerad föremål.

Starta leken i en cirkel, där varje elev har ett sittskydd, sin plats att blomma på.När eleverna listat ut vad en blomma behöver börja jakten på näring på en given signal. När en elev har hittat en av varje resurs återvänder de till sin plats. När alla är tillbaka spelar vi upp växtens liv. I riktigt härlig slow motion får eleverna växa fram från ett frö till en vacker växt där varje liten cell får sträcka sig mot solen. Till sist slår blomman ut med all sin prakt.

Avsluta eventuellt med att sjunga en visa om en blomma, Blåsippan ute i backarna står, eller någon eleverna kan.

Fokusera uppmärksamheten

  • Näsan om småkryp. (Sharing Nature s. 56)
  • Fruktstund vid ett träd.
  • I can see (Sharing Nature s. 100) övningen kan göras i par eller i hela gruppen. Om man väljer parövningen kan det vara bra att i förväg lägga ut koner där eleverna ska stå när de gör övningen.

Direkta erfarenheter

Sagan om det lilla äppelträdet - en berättelse om ekosystemtjänster

Efter Sagan om det lilla äppelträdet kan det smaka gott med ett äpple.

Solkompost

Efter vår fruktstund gör vi en solkompost i en godislåda. Äppelskruttarna fördelas i mindre bitar och blandas med jord/förna från skogen. Lådan tar klassen med tillbaka till skolan för att följa processen med kompostering.

Polleneringsleken

Pollinera mera, om den viktiga uppgiften att pollinera.

Om du var en humla eller vad en humla behöver

En lek om ekologi.

Material: två långrep

Vad behöver en humla? Den behöver vatten, mat dvs nektar och pollen, och ett bo där äggen kläcks, larverna matas och humlor utvecklas.

Gruppen delas i två delar den ena delen är humlor och den andra delen är natur/miljö. Humlorna instrueras att de ska bestämma sig för vad de behöver just nu, behöver de vatten, mat eller ett bo? Om de behöver vatten visar det med en gest att de dricker vatten ur ett glas. Är det mat de vill ha är gesten hand som förs till munnen. Om de behöver sitt bo formar de händer och armar till ett tak över huvudet.

Miljön instrueras att med samma gester som humlorna lärt sig tala om vilken miljö de utgör, är de vatten, mat eller ett bo.

Nu placeras humlor och miljö i varsin ände av spelplanen. Alla vänder sig med ryggen mot mitten av spelplanen. Nu ska alla välja vilken gest de vill visa, när alla är klara vänder man sig tillbaka mot mitten igen. Nu ska humlorna springa över planen och ta armkrok med någon som har samma gest. Humlorna tar sedan med sig det som de behövde tillbaka till sitt bo. Om en humla inte hittar den miljö som den humlan har valt så dör den och får stanna på miljösidan.

Ny omgång. Samma sak upprepas men nu är det nog fler humlor som inte överlever sommaren.

Låt leken pågå i några få omgångar. Prata sedan tillsammans om vad som hände i leken. Vilka dog? Varför dog just du? Är det så i verkligheten? Dör humlor utan vatten, mat och bo?

Jakten på mat

Från boken Att lära in ute för hållbar utveckling s. 180. (om näringskedjor och hur näringsämnen cirkulerar, nedbrytare och kretslopp) Kom ihåg solen.

Samla småkryp på land

Efter övningen "Jakten på mat" kan det vara intressant att se sig omkring och samla in några småkryp och kanske spår efter andra djur. Vad gör dessa kryp i näringskedjan? Använd luppar och burkar samt din bästa samlarmin. eller lägg upp övningen som en “Micro-Hike” (Sharing Nature s.112)

Småkrypsdetektiver

Övningen småkrypsdetektiver en pdf-fil från bioresurs webbplats.

Jag kan göra skillnad

I den här övningen vill vi få igång tankarna om att alla kan göra något för miljön. Om du inte redan gör det kan du börja direkt när du kommer hem från skolan.

Alla elever samlas i en ring mitt på spelplanen. I vardera ände av planen står det en burk, anpassa avståndet efter hur långt du vill att eleverna ska springa. Burkarna representerar ett val som är lite bättre för miljön och ett val som är lite sämre. Varje elev får ett antal kulor/pärlor i sin hand, lika många som antalet påståenden som du tänker använda under övningen. Varje elev ska inför varje runda själv bestämma var de vill lägga sin kula. Man bör inte tala om vad de olika burkarna betyder förrän efter övningens slut.

Förslag på påstående indelade i par

Jag går eller cyklar till skolan. Jag åker bil eller buss till skolan.

När jag borstar mina tänder så rinner det vatten ur kranen hela tiden. När jag borstar tänderna stänger jag av vattenkranen.

Jag sorterar mitt skräp. Jag slänger allt mitt skräp i samma sopkorg.

Jag äter mat som är vegetariskt en gång i veckan eller mer för miljöns skull. Jag vet inte om jag äter mat som är vegetariskt en gång i veckan eller mer.

Jag slänger skräp på marken ibland. Jag slänger aldrig skräp på marken.

Jag brukar samla och panta burkar. Jag pantar aldrig.

Dela erfarenheter

Recipe for a forest - så här ser min drömskog ut.(Sharing Nature s. 176)

Minnesrunda

Reflektionsfrågor

Efterarbete

Om Recipe for a forest - så här ser min drömskog ut.(Sharing Nature s. 176) inte passade att göra ute under utedagen så kan det bli en härlig uppgift att göra inne. Tanken är att eleverna ska skapa sin egen drömskog, Hur ser den ut? Vad växer där? Kan man äta något? Finns det djur och blommor? mm Välj fritt om eleverna ska arbeta gemensamt i klassen i grupper eller enskilt. Redovisa gärna som en bild, eller bild med textrutor.

Repetera pollineringen - Vad lärde vi oss under utedagen? Gör gärna en bilduppgift som visar pollinering.

Sortera arter: Om ni är redo kan ni efter utedagen sortera vidare. Sortera era småkryp efter antalet ben, tex: inga ben, sex ben - insekter, åtta ben - spindlar, mer än åtta ben. Använd er egen lista, komplettera med bilder så att det går att räkna benen. När ni är nöjda med sorteringen kan ni markera alla pollinerare med ett tex ett P

Hos Biotopia finns en sorteringsnyckel för hur man kan sorterar småkryp. Den är tänkt som ett stöd till läraren, inte till eleverna.

Hållbar utveckling - vad kan eleverna påverka själva?

Fördjupning

Tillverka insektsfällor

Många små fällor kan man med enkla medel tillverka själv. Naturpedagog Anna Lagerqvist från museum Biotopia i Uppsala ger tips på hur man kan tillverka insektsfällor.

Bygg ett bo till våra vänner insekterna. Med hjälp av en terrakottakruka och material från naturen gör vi trevliga skrymslen för insekter att boa i. Berätta om solitära insekter.

Mer om hållbar utveckling - energi

Naturskyddsföreningen har övningar för årskurs F-3 med fokus på upplev, förstå och samtala om energi.

Mer om bin och humlor

Lättlästa fakta om bin:

Naturskolan hade tidigare en projekt som hette Rädda bina. I samarbete med IKEA finns tankarna kvar:

Litteratur

Naturskoleföreningen – Att lära in ute, övningar i bakfickan ISBN 978-91-979600-5-2

Sharing Nature Nature Awareness Activities for All Ages av Joseph Cornell ISBN 978-1-56589-287-3